På vår tomt finns det som ett glapp i vegetationen i det nordöstra hörnet. Vi ville gärna att det skulle bli lite mer ombonat och eventuellt minska lite på insynen från alla flanörer som älskar att vandra runt åkrarna där vi bor. Älsklingen var lite inne på en häck som man kan formklippa (mest för att få använda ytterligare en cool maskin antar jag), men eftersom vår trädgård är typiskt gammelsvensk och vild, ville jag hellre ha syren. Det är något speciellt med syren, det är liksom sommar på riktigt. Som i Astrid Lindgrens, Alla vi barn i Bullerbyn, svensk 40-talssommar med saft och kakor i en blommande syrenberså... Ahh, jag är väl något av en romantiker ibland, men jag hoppas iallafall att våra små plantor som jag köpte på Coop kan växa upp och hjälpa oss nå den somriga idyllen.
Trädgårdsmästaren in action.
Vattnar de nyplanterade buskarna enligt konstens alla regler.
Man kan skymta de 10 plantorna, som förhoppningsvis skall växa sig stora och starka och ge oss en lummig häck (eller lummiga enstaka buskar om de, buskarna alltså, inte vill bli till en häck). Man får inte ha så stora krav eller för höga förhoppningar när man inte har det här med växter och grönt i blodet *hihi*
Från vägen upp mot huset. När planteringen var färdig sa K att det skulle bli så mysigt
sen i sommar, när vi har en hög syrenhäck med blommor. Jag var tvungen att förklara för honom att de inte växer så fort, men att vi förhoppningsvis om några ÅR kommer att ha det. Verkligheten kan vara hård ibland *skratt*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar