Mims flyttar hemifrån

Min storasyster heter Camilla, hon fyller snart 41 år och har alldeles nyss flyttat hemifrån för första gången. Det har ingenting med Bygdegården att göra, men jag tycker det är en big deal, både för henne men även för mina föräldrar och därför vill jag dela med mig av den.

Camilla eller mimmi/mims som vi också kallar henne, föddes med navelsträngen runt halsen. Detta leddet till att hon fick syrebrist i hjärnan, och hon föddes som förståndshandikappad. När hon var runt två år gammal fick hon dessutom en hjärnblödning, vilket ledde till att det lilla tal hon sakta lärt sig försvann. Hon blev även halvsidesförlamad, något som idag märks av på så sätt att hon inte använder den ena armen lika mycket och att hon släpar lite mer med ena foten. Annars är det inte något man ser.

Mimmi kan som sagt inte prata, men hon har har några ord/uttryck som vi som känner henne förstår. Hon behöver hjälp med det mesta och mamma har därför alltid varit hemma och tagit hand om Camilla under alla dessa år. Mims har gått i särskola och sedan arbetat på dagcenter. Idag är hon på ett lite mindre dagcenter, där hon trivs jättebra!

Camilla gillar rutiner, ordning och reda. "Var sak på sin plats" är nog hennes ledord i livet *skratt* Men hon är alltid mer mån om se till alla andra och inte lika brydd om sig själv. Hon är praktiskt taget alltid glad, gillar att titta på Pippi Långstrump och lägga pussel. Hon är en hejare på pussel och lägger dem allt som oftast med motivet upp och ner, något som förbryllat mig i alla år. Lego är hon också bra på. Hon bygger torn, höga torn. Oftast är hon alldeles röd och varm av ansträngning när hon försöker lägga de sista bitarna allra högst upp- och så rasar allt... och hon börjar om från början, fylld av tålamod *imponerande*


Jag o syrran spexar framför kameran. Camilla fick för 15 år(?) sedan en mjukiskatt som hon blev så oerhört förtjust i. Hon gick runt och bar på den från det att hon vaknade till det att hon skulle lägga sig på kvällen. Hon pussade på denna katt, alla skulle pussa på den! Mamma som är klok som en bok förstod att den katten skulle bli utnött och sprang därför och köpte en till likadan som hon i 15 år haft gömd i kökssoffan. Nu när Mimmi skulle flytta, fick hon den nya katten (på bilden till höger) och hon blev så glad, det var så kul att se :) Och alla skulle pussa på den nu med, så den nosen kommer nog också att bli utnött *ler*

Mamma och pappa packar upp hennes saker och gör det fint i hennes nya rum på 31 kvadrat. Hon har ett litet kök, men det finns ett gemensamt kök och allrum för alla boende, där de äter alla måltider och umgås. Boendet har flera rum/lägenheter för yngre vuxna med förståndshandikapp och har personal dygnet runt.

Mamma tar fram foton på vår brors döttrar (som Mimmi avgudar) De ska stå i bokhyllan så hon kan peka på dem och säga "heeeej" precis som hon alltid gör. Bilderna brukar vara fulla av fingertryck *skratt*

Det skall bli jättekul att få åka upp och hälsa på henne nu när hon kommit i ordning och jag hoppas att mamma och pappa kan ta med henne ner till Bygdegården snart igen. Jag önskar henne lycka till i detta nya skede i hennes liv. Camilla är unik och speciell och jag älskar henne av hela mitt hjärta!!!