Bye bye fula eternit... hello fula det som är under *skratt*

I början av maj började vi med nedmonteringen av eternitplattorna. Nu vet jag att det säkert är några som kommer att tänka; "men det får man ju inte göra själv, det är ju farligt" Och ja, eternitfibrer är inte ett ämne som man kanske vill umgås med dagligdags, det är ju trots allt cancerogent. Men samtidigt har jag svårt att förstå hysterikor som haussar upp allt. Det handlar om sunt förnuft och om att följa de regler som finns gällande eternit. Vi pratade med kommunen för att se vad som gällde för oss som privatpersoner, vi pratade med fackfolk och läste lagtexter och sen började vi försiktigt att plocka ner platta för platta. (till skillnad från exempelvis några som har ett hus en bit bort som tog släggor och slog sönder allt och sen skottade upp det på ett flak och körde bort det) K skötte detta arbete medan jag var hantlangare och började målningen av all panel som levererats två veckor tidigare.


Här har K börjat på södra sidan av huset. Jag vet inte vad jag egentligen hade förväntat mig att hitta under eternitplattorna, men jag var inte inställd på att huset skulle förvandlas till ett gulbrunt hus med svarta lappar *skratt* Hur som helst tyckte vi ändå att det var en klar förbättring, trots att det gula också var jättefult. Jag fick som uppgift att klippa ner de stora taggiga rosbuskarna som växte runt uteplatsen. Det tog inte särkilt lång tid, men min spindelfobi gjorde det hela till en stor pärs. Två timmar senare och med ett betydligt högre blodtryck var jag ändå klar och K kunde komma åt väggen lite lättare.


Hela sidan eternitfri och rosorna väck!


När vi tagit bort plattorna på ytterhallen såg vi att träet var i riktigt dåligt skick under fönstret, samt att ytterhallen inte var isolerad. Det hade ju dragit kallt därifrån i vintras, men vi trodde inte att det var så dåligt ställt... En sak till på "att göra-listan".